Buenos Dias Amigos!

Nyvaken som en liten valp och trött som en liten flicka (bäst på att ordbajs som vanligt höhö) Jag har bara två saker jag ska ta upp, den ena, TITTA VAD JAG HITTADE. En typ jätte gammal bild från Nicklas gammelkamera som har legat i mörker i två år kanske? Tiden man fortfarande var ung och fräsh! Naiv som man va.... Men alltså seriöst vi var faktiskt skit snygga där tkr ja ;)
Ser ni plastgranen bakom? jag och Tomas diskuterade i evighet igår om vi skulle slänga den eller inte, jag är glad att jag tog mitt förnuft till fånga och kastade skiten. Usch den är ju skit ful!

 <3  LAAAAMKÖÖÖTTT <3

 

Fame, doin' it for the fame
'cause we wanna live the life
Of the rich and famous
Fame, doin' it for the fame
'cause we gotta taste for champagne
And endless fortune


Thats us Babe! =D



Sen hade vi den andra saken jag ville ta upp, som jag faktiskt låg och grubblade över igår kväll innan jag somnade. Det här med att kunna bikta sig. Inte för att jag tror på Gud eller så, men just för att kunna försona sig med sig själv kanske? Och om Gud faktiskt skulle sitta på ett moln däruppe kan de ju vara bra att ha fått hans förlåtelse,
 Nu låter de väl som om jag mördat eller våldtagit nån men riktigt så illa är de inte. Men nästan iallfall. När jag var liten var jag en riktig FITTUNGE. Jag skulle kunna skriva 178 fulla sidor av dumheter som jag har begått. Jag var riktigt självsik, EGO och en gnutta vidirg. Till exempel, när vi var små campade vi hela somrarna med en massa andra vänner till familjen, vi bodde i princip på campingarna. Och det är klart att det finns många kristna som också campar så därför fanns de en liten kyrka en bit ifrån campingen. Vet ni vad vi äckelbarn gjorde? Vi RÅNADE kyrkan på hela kollekten?! Små gåvor som ska rädda fattiga barn, Nej dom snodde vi och kastade i havet.
Jag kan inte ens tänka på de. Kunde jag spola tillbaka tiden skulle jag slå mig sönder och samman. Förlåt Gud om du finns.

När jag var liten var jag väldigt barnkär, älskade liksom att bära runt på snorungarna och ta hand om dom. Så, en utav dom här familjerna (som har vart nära vänner med min familj sen vi låg på BB) har en son som är drygt 8 år yngre än jag. Vet ni vad jag brukar göra? jag brukade få han att gråta, och varför de? Jo för att jag skulle kunna trösta honom igen sen!? Herregud vad jag skäms..

När jag var yngre och bodde hemma var jag alltid tillsammans med Pernilla en granne jag hade då, omg vi kunde minsann hitta på dumheter. stackars stackars hennes lilla syster som hon fick stå ut. Hon älskade att vara fin och ville alltid att vi skulle sminka henne som en riktig prissesa, eller rättare sagt, vi tjatade så mkt så till sist gick hon med på att vi fick sminka henne. Vet ni hur de slutad? En gråtandes liten flicka som vart helt grön och svart över hela ansiktet och jag och pernilla låg kvar på sängen dubbelvikta av skratt. Men FY?!?! Förlåt lilla Hanna.

jag har gjort grövre saker med, men dom är för kriminella eller för syndiga men de ska jag hålla käft om, men försår ni varför jag vill bikta mig?

Men the past is the past, alla vet ju vilken fin och rar ängel jag är nu ;) Men jag tänker mycket på alla arma själar som lidit pga mig...

Men jag är DÖDSÄKER på att jag inte är ensam att göra dumheter när man är liten, det hör väl liksom till? jag vet vänner som har gjor a lots of värre saker än mig, som att hugga hål i älgögon eller gömma små kattungar i lådor.


Sen, en till sak. EGO är inte alltid dåligt. Jag tycker att fler människor ska våga släppa till lite mer och våga vara EGO. Jag vet så många som är för snäll för sitt eget bästa som skulle behöva äta flera doser av EGO, och dom skulle må så mycket bättre!

Så, nu har jag fått ur mig lite ångest, nu känns de faktist bättre =D



Så nu kan jag fortsätta min morgon med Kaffe & GAGA.
Juste de är fredag idag, Vin kanske? ;)


Jag vet inte vad ni tror, men jag tror att jag som barn hade en Exorcism inom mig. Jag har så svårt att se ängeln på bilden skulle råna en kollekt?!





Adios